Äcke, jamskans fader

Erik "Äcke" Olsson var bara i 25-års åldern när han började skriva på jamska. En bidragande anledning till att han började skriva, får nog ges till den jämnårige Johan Saxon Lindström, som hade anlänt till Jämtland för att starta Jämtlands-Posten. När Saxon gav ut första numret i oktober 1885, uppmanade han läsarna att inkomma till tidningen med bidrag på "folkspråket".

En av de första som hörsammade den då 26-årige Saxons uppmaning, var folkskolläraren Erik Olsson i Mattmar. Eriks första bidrag publicerades redan i november 1885 under signaturen "Äkke". På den tiden fanns inga telefoner och inte heller var postgången som nu. Saxon hade därför en spalt i sin tidning, "Breflåda", där han lät sända meddelande till läsarna. Där skrev han: "Äkke, Gif mig mera af detta!" Och nog blev det mera! Så mycket och så uppskattat att det tre år senare blev ett fristående häfte, med titeln "Gått Homör". Det blev den första separata skriften på jamska, med tryckår 1888.

När Erik "Äcke" Olsson lät utge detta första häfte var det i tron att jamskan var på väg att dö ut, och han skrev i förordet:
"Måhända inom tjugo år har mer än hälften af de ord och talesätt, som äro egendomliga för den jämtlänska dialekten, blifvit bortglömda eller kommit ur bruk."
Äcke kände att jamskan stod inför en brytningstid och märkte hur svenska ord och uttryck alltmer smög sig in i "gammal-jamskan". Äcke såg hur snabbt det gamla bondesamhället förändrades genom den tekniska utvecklingen. Det gamla samhället skulle aldrig bli sig likt. Förbi de gamla byarna, till och med hembyn Ocke, dundrade nu frustande ångmaskiner på jättelika, skramlande järnhjul, dragande gods och människor från vilt främmande orter i en omfattning och hastighet ingen tidigare kunde ha drömt om. Inför denna häpnadsväckande, tekniska utveckling får vi se Äckes ödestro om att jamskan skulle upplösas vid sekelskiftet.
Många profetior om jamskans undergång har sedan presenterats i takt med den tekniska utvecklingen, grammofonen, filmen, radion, teven och sist datorn. Men tekniken är inget direkt hot i sig själv, så alla profetior har alla hittills kommit på skam. Jamskan lever ännu kvar, mycket tack vare att Äcke år 1888 lade grunden för jamskan som skriftspråk, genom att ge ut den första jämtmålsboken. Hans ovan citerade förord kanske också bidrog till att väcka jamtarnas medvetande om att jamskan var hotad. Det stärkte säkert intresset för att bevara språket.

Äcke skapar skriftspråk

Att lägga grunden för ett skriftspråk kräver ju också en genomtänkt stavning. De flesta har väl någon gång under skoltiden stavat fel och fått röda bockar i kanten. Det är då lätt hänt att man tänker att det vore enklast om man fick stava som det låter. När Äcke skulle stava på jamska hade han fria händer att skapa ett enkelt skrivsystem. Han började med att slopa alla svenska stavningsregler och skrev alla orden med de bokstäver som ljuden närmast liknade.
Som ett exempel kan nämnas ordet "och" som han då stavade "åkk". Sje-ljuden som har en handfull olika stavningar, förenklade han till att skriva på ett enda sätt med -sj. I konsekvens därmed så stavade han "Mörsil" med "sj" "Mösjill". Här anar man att det inte går att förenkla stavningen hur långt som helst.

Principen att stava "som det låter" håller inte i längden och det lärde sig Äcke av egen erfarenhet. När han 1897, nio år efter första upplagan, gav ut sitt första häfte i nytryck, lät han omarbeta stavningen totalt. Äcke hade då insett, att man måste följa den språkhistoriska stavningsprincipen. Därför övergav han som exempel den ljudenliga stavningen av sje-ljuden och återgick att skriva "Mörsil" som det stavas i dag. Vidare följde han ordens ursprung, så att "gott", som kommer av god, stavades med "o". Ursprungliga titeln Gått Humör ändrade han i nya upplagan till Gott Humör.

Just denna utveckling från principen att stava "som det låter" till att stava i enlighet med ordens språkhistoriska ursprung är det som utgör grunden för skapandet av det jamtska skriftspråket. Det är också motivet till att jag tog med både första och andra upplagan i det nytryck som jag lät göra år 1988, med anledning av 100-års jubiléet för jamskan i tryck. Att nytrycket kunde komma på pränt var Bengt Ocklinds förtjänst. Han var då kultur- och fritidsnämndens ordförande i Åre kommun. Han gav klartecken till idén och lånade själv ut, ur sin Jemtlandica-samling, de båda sällsynta originalexemplaren av Erik "Äcke" Olssons "Gott Humör" för tryckning.

Läs en kortfattad biografi över Äcke.

Bo Oscarsson

Not. Erik Äcke Olsson var född 1860 i Ocke och avled 1916 i Myssjö.

Läs några av hans mest berömda dikter. Dikten N Govänn tonsatt av HP Burman

Dikterna Håttn, I Vinterkväll och N riktun Bonn.



Till listan jamtmålsförfattare.


  • Tillbaka till berömda jamtar

  • Tebaker te Jamsk-kursn

    © Bo Oscarsson
    2002.12.12