Jamtska ordspråk

(stavningen anpassad enligt Heimbygdas stavningsregler)

- Kan använnes som peran, te allht som e (Kan användas som potatis, till allt som är)

- Et man int seg mätt, så shleik man int seg mätt hella (Äter man sig inte mätt, så slickar man sig inte mätt heller)

- Bätter brölaus än rålaus (Bättre brödlös än rådlös)

- Mykje kan gå at, å lite kan räkk te (Mycket kan gå åt och lite kan räcka till)

- Når musa e mätt, e mjöle beskt (När musen är mätt, är mjölet beskt)

- Je ske äta först, sa bonn när bastu brann (Jag ska äta först, sade bonden när bastun brann)

- Han som et så han svettes, arbeit så han frys (Den som äter så han svettas, arbetar så han fryser)

- Je kan int mæ tonnbrö för all smulom (Jag kan inte med tunnbrödet för alla smulor)

- Man får äta opp sjalv de man ha bröte ti (Man får själv äta upp det man har brutit i)

- Fin utta å shlarvu inna (Fin på utsidan och trasig inuti)

- Mæ ett sagt, å tie tänkt (Med ett sagt och tio tänkt)

- N fagel som flyg får allhtn någå, men han som sitt får ittnå (En fågel som flyger får alltid något, men den som sitter får inget)

- Sjalvgjord sår svir værst (Självgjorda sår svider värst)

- Gå dit du vill, så gjær int skoskave ont (Gå dit du vill, så gör inte skoskavet ont)

- De som sist kom ti säkkjen, ske först ut (Det som kommer sist i säcken, ska först ut)

- De ha vö ti säkkja innan de kom ti pasun (Det har varit i säcken innan det kommer i påsen)

- E svårt e ku, ha vit e mjalk (En svart ko har vit mjölk)

- Oksn e e klein e mjalkku (Tjuren är en dålig mjölkko)

- E sämen go, röms e tvo ti n grisno (Är sämjan god ryms det två i en grisho)

- Han som ha nå som kliing, får allhtn nån som vill spriing (Den som har något som klingar, får alltid någon som vill springa)

- Han som litte veit, et grötn heit (Den som litet vet, äter gröten het)

- De e int stor n gris förn han shlår krull på rompa (Grisen är inte stor förrän han kan slå knorr på svansen)

- Ein kan int flöte frå seg sjælv (Man kan inte flytta från sig själv)

- Ein gjett væ kalv innan man vål ku (Man måste vara kalv innan man blir ko)

- Nu ske mæ si, sa kjæringa å klöfft ta se öugvårman (Nu ska vi se sa käringen, klippte av sig ögonbrynen)

- Vålpan får tännran å pöjkan vål männran (Med tanke på a tt man ej ska retas med barn)

- Stor i orlom men litn i folom (Stor i orden men liten på jorden)

- Hårre lång man e gjett man töj seg, Hårre stutt man e gjett man böj seg (Hur lång man än är måste man sträcka sig, hur kort man än är måste man böja sig)

- Geita gneg der hu vål bynnen (Geten gnager där man binder den)

- Dæ man int gjær mæ tånkom, får man gjæra mæ skånkom (Det man inte gör med tankarna får man göra med benen)


© Bo Oscarsson

Tebaker te Jamsk-kursn