Upproret 1655

Frihetskampen i Jamtland

I Jamtland fanns 12 tingslag. I sju av dem var det 1655 allmänt uppror mot den svenska överhögheten efter 10 års förtryck under svenskt styre. Upproret rapporterades in till kung Karl X Gustaf i Stockholm.
Informationen, antagligen i brevform, innehöll detaljer om upproret, som t ex om hur många och vilka jamtar som stod bakom. Det kan man utläsa av nedanstående brev [1] som Karl den X skrev som svar till landshövdingen. Kungen ville eller vågade inte utfärda dödsdomar över de ledande jamtarna. Det "hemliga mötet" som kungen refererar till, måste ha infiltrerats av svenska angivare eller jamtska quislingar, eftersom allt avslöjats. Då kungen specificerar bötesbeloppen för de tre främsta och fyra andra, samt ett hundratal jamtar, måste personerna vara kända till namn och adress. Janrik Bromé omnämner några av de främsta motståndsmännen. Ledare för jamtarna var Hans Larsson i Fugelsta, Marieby. Han, samt Olof Påvelsson i Torvalla och Peder Buntmakare i Odensala fängslades och fördes till Stockholm. [2]
Det vore intressant att få alla handlingarna om upproret publicerade i sin helhet. En lämplig uppgift för en historieforskare.
Det sammanlagda bötesbeloppet för jamtarna blev 600 daler silvermynt!

Kungen räfsar slutligen upp sin fogde och övriga svenska företrädare i Jamtland att hädanefter fara varsamt fram med jamtarna, så att upproret inte tar ny fart. Om nytt uppror skulle uppstå, hotar kungen att bestraffa sina egna tjänstemän i Jamtland.

Kungens brev angående upproret:

"Vi ha låtit oss berätta, herr landshövding, huruledes de upploppet, som av 7 tingslag uti Jämtland skett är, skall vara tillkommet och vilka därtill upphovet förnimmas vara så, ehuru vi väl kunna hava fog därmed något nogare förfaras, icke desto mindre för denna gång intet velat skärpa saken så högt, utan hålla nog, att de tre, som prövas vara högsta orsaken och upphovet böta vardera 40 daler smt., de andra 4 böte 20 daler. De övriga, som av sig själva gjort och bevistat det hemliga mötet, emedan sådant icke står till att lida, skola alla tillsammans böta 400 daler smt. Men så måsten I därhos giva dem en reprimande och åtvarning, att de icke komma igen med sådan præcidere. Jämväl måsten I befalla fogden och de andre våra betjänter där i landet, att de hövligen och med förnuft hantera allmogen och icke giva någon orsak till sådan misshällighet, så framt de icke vela därför behörigen varda straffade. Befaller Eder härmed Gud allsmäktig nådeligen."

Stockholm 2 juli 1655
Carl Gustaf


Epilog
En utlösande faktor till upproret kan vara det tvångsarbete som jamtarna tvingades utföra på Andersön. Svenskarna hade bestämt sig för att bygga en befäst stad där i sin nyvunna provins. Jamtarna hade tvångskommenderats till att börja gräva vallar och vallgravar. Arbetet hade godkänts 1648, men påbörjades först 1651. Det avbröts 1654, dels av penningbrist, men säkert också för att jamtarna protesterade kraftigt. Kanske tvångsarbetet var droppen som fick jamtarna att arrangera det hemliga mötet och upploppet.
Än i dag kan man se lämningarna efter det omfattande tvångsarbetet, nu klassat som fornlämning och kallad Andersö skans.

En bidragande orsak kunde ha varit den etniska rensning svenskarna utförde på Andersön efter 1645. De två byarna Dal och Andersö, med sammanlagt sju gårdar [3] beslagtogs eller (tvångs)köptes och ägarna som hade bott där i generationer, fördrevs därifrån. Svenskarna slog ihop alla gårdarna på Andersön och gjorde dem till svenske regementsskrivarens boställe. Hela ön var sedan under kontroll av svensk myndighet. Fångkällare byggdes på Andersön och jamtska och norska frihetskämpar fängslades och torterades där. (Belagt bl a år 1700 då två tillfångatagna norrmän torterades och avslöjade jamtska motståndsmän /Bromé ) Möjligen var det genom tortyr som nämnda upplopp kom till kungens kännedom.
Ättlingarna till de fördrivna jamtarna återfick aldrig sina gårdar. Andersön behålls fortfarande av svenska staten, med undantag för ett på 1930-talet friköpt torp. [4]

© Bo Oscarsson 1999



Den storstilade planen för Andersö skans uppbyggnad, med en innesluten, svensk stad. Karta från 1648


Resultatet av planen för Andersö skans, karta från 1699,
omritad 1799 av J Bosch, KRA. Notera att ön är avgrävd, till höger i bild.

Källor:
[1] Carl Sehlin, Grunddragen ur Jämtlands och Härjedalens historia, 1929, sid 144
[2] Janrik Bromé, Jämtland/Härjedalens historia, del III 1954, sid 54ff
[3] Otto Hagström, Jemtlands OEconomiska Beskrifning, tryckt 1750, sid 30f
[4] Carl-Göran Ekerwald, Andersön, öar i Storsjön, 1983


Åter till artikeln om Krigsterrorn i Jamtland 1563 - 1677

Åter till Jamtlands historia

24.11.2004