Runstensbron och andra historiska broar

© Bo Oscarsson
1999 - 2003

Innehåll:
Runstensbron, Vaplanbron, Järpenbron, Litsbron, Långbron och Krokomsbron



Runstensbron över Östersundet, Frösöbron

I texten på runstenen på Frösön står hugget 'denna bro' med runor. Runstenens placering vid östersundet visar att 'denna bro' gått över sundet.

Ovisst om det var av illvilja eller okunnighet som landsantikvarien i Härnösand, Hans Petrini, kastade fram sin tanke att jamtarna inte skulle klarat av att bygga en bro över östersundet på vikingatiden, så fick tyvärr hans idé genomslagskraft och en intensiv debatt började i lokalpressen.
Petrini menade på fullt allvar, trots att vissa som författaren Aksel Lindström, tog det som ett skämt, att det måste ha varit en kavelbro vid Ändsjön som den på runstenen nämnda bro avsåg. Petrinis tanke förutsätter då att stenen flyttats. Den tänkta flyttningen måste i så fall gjorts före 1600-talet, eftersom det finns både dokument och kartor som visar att den sedan dess stått på Frösösidan av Östersundet.

Miljön vid Ändsjön

Enligt de gamla 1600-talskartorna gick gamla vägen över Frösön ovanför Ändsjön, det vill säga norr om densamma. Det till skillnad från den nutida vägen som går nedanför Ändsjöns utlopp.
Tillflödesbäcken heter Djupbäcken, enligt topografiska kartan, och bäcken som avvattnar Ändsjön heter Mjällebäcken.

Jag tog mig för att åka ut dit för att studera denna teori hur den stämde med verkligheten. Den gamla vägen norr om Ändsjön syns ännu tydligt, i synnerhet som den är röjd och delvis används som motionsspår på den sträckan där 'runstensbron' enlig Petrini skulle legat vid Djupbäcken.
Bäcken är, där den korsar vägen 1,3 meter bred. Den träbro man lagt över för motionsspåret är 3,2 meter lång. På båda sidor är fast mark.
Bäcken rinner här sakta och har under åren avsatt sediment. Därför har bäcken bytt fåra två gånger. Åtta och en halv meter öster om bäcken finns den gamla fåran och ytterligare fyra meter längre öster syns den nästan igenslammade, äldsta bäckfåran. Mellan dem är fast mark och alltså inget behov av en kavelbro! Inte ens om Ändsjön förut haft högre vattenstånd. Hela sträckningen är 20 meter totalt, varav det är endast 4,5 meter som sammanlagt utgör bäckfåror som i dag har behov av överbyggnad. Något större problem utgör alltså inte denna passage. Skulle man ha tyckt att en bro över en bäck varit ett storverk som krävt en manifestation genom en runsten, ja då skulle det funnits ett stort antal runstenar i Jämtland!

Petrinis gamla idé från 1950-talet, om att runstenen skulle kopplas till en liten bro vid en bäck, fick nytt liv år 1996. Då dök den återigen upp i boken 'Jämtlands kristnande' där runforskaren Henrik Williams framför denna sin teori, dock med den skillnaden att han tror att bron legat nedströms Ändsjön, d v s över Mjällebäcken vid f.d. Frösö sjukhus. Williams bygger sin placering på teorin om att jamtarnas tingsplats en gång legat där vid Mjälle och av någon anledning på 1400-talet skulle ha flyttats till västra Frösön. [1]
Enligt nyare rön har tingsplatsen aldrig flyttats, utan den låg hela tiden där på västra Frösön, troligen på eller i anslutning till Bynäset.

Petrinis idé om bron vid Ändsjön en skrivbordsprodukt utan verklighetsförankring. Om Petrini hade gått ut i terrängen, hade han snabbt insett det orimliga och besparat sig mycken möda att formulera sin grundlösa teori.

Motiv saknas!
Vad Petrini och Williams båda förbisåg var att redovisa motivet till varför jamtarna skulle släpat den tunga runstenen ut till Östersundet om bron och runstenen, enligt deras teorier, skulle ha stått vid en liten bäck.
Vem skulle ha kommit på idén att flytta runstenen och vem skulle ha organiserat flyttningen? Man kan väl ändå inte tro att jamtarna på medeltiden hade för avsikt att lura framtidens forskare genom att flytta runstenen till en plats där det aldrig varit någon bro? Tanken om en flyttning av runstenen är ju befängd utan motiv!

Karta över Östersundet från år 1775



Notera att man inte byggde 1700-talsbron där avståndet var kortast.
Förklaringen är att stenkaren från runstensbron hindrade pålningen där.


Andra, äldre broar i Jamtland
Runstensbron gav säkert inspiration till att bygga andra stora broar! Tekniken att bygga träbroar var densamma från 1000-talet till 1700-talet. Först under 1800-talet kommer ny broteknik till Jamtland. Då byggs stenvalvsbron i Åsarna och järnbron över Östersundet.
Låt oss ta några exempel ur källorna som belägger konsten att bygga broar med gammal träteknik i Jamtland:

1400-talet
Den medeltida bron i Vaplan är omnämnd i ett brev från år 1478. (Jämtland Härjdedalens Diplomatarium, JHD 2:121) I brevet nämns herr Örjan Karlsson som den som tidigare utfärdat skyddsbrevet för bron, vilket innebär att den senast byggts på 1450-talet. Bron är utritad på Drottning Kristinas karta 1645 med text "Waple bro", vidare på Örneklous karta från 1675, med text "Faxxebroon", bron går över Faxälven, och på kartan 1697 utan text,så den har tydligen hållits i hävd under seklernas gång. Jmf J/H H del I sid 301ff.

1500-talet
Bron över Järpströmmen byggdes antagligen i slutet av 1500-talet eller möjligen alldeles i början av 1600-talet. Enligt Fale Burman fanns bron i Järpen i början av 1600-talet. Denna skall dock ha blivit uppbränd "i nästföljande krig", varmed åsyftas Baltzarfejden, skriver Janrik Bromé. Baltzarfejden ägde rum 1611-13. Uppgiften om den gamla bron 1611, bekräftas också av en samtida handling från den norske länsherren i Trondheim i samband med svenskarnas angrepp på Jämtland. Bron kallas där 'Undersagers Bro'. (Järpen ligger i Undersåkers socken) Uppgiften bekräftas definitivt av en karta från 1682 i Krigsarkivet. På den kartan finns två gamla brofundament utritade i Järpströmmen, ungefär där järnvägsbron ligger idag, med upplysning om att det är lämningar efter gamla bron.

Det mest intressanta med denna, äldsta bro över Järpströmmen är att den var byggd med samma teknik som runstensbron!! Järpbron var alltså byggd med stenkar och längden motsvarar avståndet över Östersundet. Även djupet i Järpströmmen är motsvarande.

1700-talet
Andra bron över Järpströmmen byggdes 1712 av Lars Ytter. Den var också byggd på stenkar. Bron blev fördärvad av islossningen 1716, men återuppbyggdes samma år av Hans Ranklef, länsman i Undersåker, och kvarstod till 1781. En ny bro på pålar byggdes 1782 av Jonas Hellström, konstmästare vid Huså-Fröå gruvor. Den raserades redan 1787.

Flera andra broar byggdes under 1700-talet.
Frösöbron över Östersundet byggdes år 1711, se kartan ovan.
Litsbron över Indalsälven byggdes också år 1711,
Långbron över Långan mellan Aspås och Föllinge år 1748 och
Krokomsbron över Indalsälven vid Kroksgård, Dvärsätt år 1758.

Nämnda 1700-talsbroar var 2- 300 meter långa, och följaktligen storartade byggnadsverk för sin tid.
Intressant är att tekniken på 1700-talet var i stort sett densamma som på 1000-talet! Därför är det ett falskt påstående att säga att runstensbron över Östersundet inte var tekniskt möjlig att bygga på 1000-talet.

Det skulle vara intressant att veta om det i någon annan provins i Sverige fanns lika många träbroar redan på 1700-talet? Jag gissar att Jämtland har svenskt rekord med 5 långa träbroar.
Det antyder väl något om att Jämtland både hade organisation och tradition att bygga träbroar!

Bo Oscarsson


[1] Henrik Williams har 990920 meddelat att han numera är övertygad om att runstensbron avser en bro över Östersundet.


Källor
- Jämtlands kristnande, red. Stefan Brink, Uppsala 1996
- Blad ur Frösö Historia, Per Swedmark, Östersund 1955, sid 254f
- Fornvårdaren, "Om Jämtlands forna vägar", av Heimer Wikström. Han återger Johan Törnstens beskrivning från 1792, där Törnsten bl a anger att bron över Järpströmmen raserades 1785. Fornvårdaren II:4, 1929 sid.181
- Fale Burman, Jämtlands Vägar 1791, nytryck 1991 sid.46
- Janrik Bromé, J/H H del III, sid 261
- 'Norske Samlinger' Bind 1, 1852, artikeln 'Nye Bidrag til Kalmar-Krigens Historie' sid. 374. (15 augusti 1611: "Fangene berettede, at Svensken vilde indtage Undersager Bro, at de ikke skulde komme tilbage igjen. Saa maatte Vore drage at faae Broen ind för de, og begive dem til Norge,:")
- Krigsarkivet, karta 'J5'




Läs mer om Aksel Lindströms argument för runstensbron

Tillbaka till Jamtlands runsten

Tillbaka till Historiesidan