När prästen i Undersåker dog år 1719 ville sockenborna utse Daniel Randklef till efterträdare eftersom han var jamt och hade sitt ursprung från Undersåker.

Emellertid uppvaktade en sundsvallare domkapitlet i Härnösand och ville ha den lediga prästtjänsten. Domkapitlet brydde sig givetvis mer om sundsvallarens önskan än vad jamtarna i Undersåker tyckte. Följden blev att Svanholm, som sundsvallaren hette, fick tjänsten 1720, men då han skulle tillträda tjänsten demonstrerade jamtarna därstädes på sitt underfundiga sätt; När Svanholm skulle ha sin första gudstjänst i Undersåkers kyrka, blev plötsligt klockaren sjuk och ingen kunde få fram nyckeln till kyrkan, varför prästen inte kunde komma in utan för skams skull måste hålla en liten andakt utanför kyrkväggen.

När han senare skulle ha högmässa i Åre, så såg han noga till att kyrkan verkligen blev upplåst i god tid i förväg, men då demonstrerade jamtarna med att inte gå till kyrkan, utan de begav sig till sockenstugan där klockaren egenhändigt höll bön.

Givetvis skulle de uppnosiga jamtarna boendes uti Undersåker näpsas för detta tilltag och det blev rättssak. Vid det lokala häradstinget fälldes anklagan mot jamtarna ifråga och de frikändes - men den svenska "rättvisan" kunde givetvis inte tåla detta utan saken togs upp i hovrätten, där inga jamtar hade något inflytande, varvid de anklagade dömdes till 10 daler i böter eller 8 dagars fängelse på Frösö fånghus med vatten och bröd.

Bo Oscarsson

Tillägg:

Jamtarna motarbetades kontinuerligt efter år 1645 då svenskarna blev våra herrar. Inte undra på att många tappat det jamtska självförtroendet och den jamtska självkänslan. Det kan också förklara många ojamtska handlingar som många jamtar visar i ord och gärning i dag. Det krävs både analys och syntes i vårt förflutna för att förstå detta.

Motståndsmännen i Mörsil 1644 förtjänar ett särskilt omnämnande. Läs om "Mörsils gästabud".

År 1655 utbröt upprori sju tingslag i Jamtland.

Civilmotståndet levde vidare. Hädiska visor mot svenskarna sjöngs i smyg där jamtarna samlades. En visa finns bevarad, författad av bondsonen Fastesson från Rossbol i Lockne 1677.

Läs om Olof Rahm, kyrkoherden i Ragunda, som jamtsk motståndsman.

(till samma artikel om Motståndsmännen på Jamtamots sidor)

Läs även Björn Espells sida om räfsten med jamtarna efter danska befrielsen av Jamtland 1613!